Jag vill en massa saker. Mina vänner har påpekat det att jag ofta säger vad jag vill göra. Och det stämmer nog. För jag vill göra en massa saker. Ofta svarar jag också så om någon frågar om vi ska träffas. "Jag vill, men jag kan inte" eller "Jag vill, så när ska vi ses". Det handlar om vilja mycket här i livet. Till och med min kristna tro går ut på att jag VILL någonting. Jag vill tro. Ofta vill man mer än vad som går att få in i ens liv. Iallafall i mitt fall. Jag säger så ofta att jag vill, jag vill och jag vill. Men vad gör jag av de sakerna jag ville? Ibland genomför jag dem. Jag sa att jag ville gå på ett musikgymnasium, ville köpa en lussekofta, ville åka till second handen i morse. Men en del gör jag inte. Jag ville lära mig fiol detta år, ville hålla ut på Rytmus, ville hjälpa en vän att flytta idag. Men vad blev det av de sakerna. Jag bävar att jag, vid nittio års ålder, kommer sitta där och vara förstörd över sakerna som jag aldrig gjorde. Sakerna jag aldrig tog mig tid till. Tänk om jag ser, i mitt huvud, den milslånga listan som jag nu går och bär på. Men kanske kommer jag, istället för att sitta och bäva, att kunna se på det jag gjorde? På det jag varit med om? Det är svårt att säga vad, hur och när det kommer att bli, men jag hoppas. Jag hoppas att jag ska vara en vis nittioåring. Väldigt mycket visare än den sextonåringen jag är idag iallafall.

Vill du också en massa saker? Är du som jag? jag tror att vi alla vill saker och att vi alla har olika förmåga att genomföra. Men hur som helst, så är det viktigare att kunna se det man gjort och åstadkommit, än det man aldirg gjorde, eller inte hade tid till.

Jag blir lugn av att måla. Jag blir lugn av konst. Det är en av mina dolda passioner. Konst. Jag är inte en sådan som kan vara stört intresserad av hur många grejer som helst utan jag har valt några stycken. Tillexempel musik, film och kläder/secondhand. Men nu så är det så att mitt intresse för konst får ändå följa med. Bara det att jag låter det vara för mig själv. Idag var jag på vernissage. Min kära mormor ställde ut tillsammans med sin konstnärsgrupp. Jag blev nästan en smula chockad över hur duktiga de alla var. Ju äldre man blir, desto mer talangfull blir man. Det var iallafall mycket rofullt att gå och titta på dessa tavlor, ta in konsten och dess mening.

I konst finns vår värld, skapad på ett nytt sätt. Världen finns i en ny vinkel och jag får se den ur ett annat perpektiv. Det tycker jag är häftig med konst. Hur en konstnär som gör ett porträtt kan ta fram det finaste i en människa i en tavla, kanske till och med det som människan själv aldrig uppmärksammat. Konsten ser alltings skönhet och gör någonting av det. En konstnär ratar ingenting...Om kanske inte det perfekta i så fall. Skavanker och olikheter. Det är vad man vill skapa av och det är vad som gör en tavla speciell och unik. Konst är ett sätt att vända på verkligheten och världens ideal. Till de ideal som konstnären själv förespråkar.


Fina mormor med sina vackra tavlor.

Kanske borde jag kastat mig mot dörrarna, eller så!
Borde jag ha låtit damen gå före?
Ville han kanske säga något mer?
Varför köpte jag inte tröjan, som jag verkligen ville ha?

Olika frågor, samma svar, forsätts att ställa, utan svar

Vem ser, alla tankar som tänks
Vem hör, alla frågor som ställs
Vem märker, alla misstag som görs

Varför tröstade ingen flickan där?
Borde jag, själv gått fram?
Livslevande igår, död idag?
Jag undrar, borde jag kanske köpa lite mat?

Olika frågor, samma svar, fortsätts att ställa, utan svar

Vem ser, alla tankar som tänks,
Vem hör, alla frågor som ställs
Vem märker, alla misstag som görs

Barndomen
Långa promenader
tävlan om störst bukett
Komma hem
överraska Mamma
Lek
Klättring
Kära vänner

Det är inte lite jag tänker över när jag är ute och ser på vitsipporna. Jag älskar de och jag har så många minnen med dem. Naturen visar Guds makt, är så otroligt faccinerad av det han skapat. Vi försöker måla av, det han målade i orginalet.


Vackra är de!

Har alltid älskat bröderna lejonhjärta. När jag var mindre såg jag den för att jag gillade Jonathan, och för att det var en bra berättelse. Men nu på senare tid så har jag upppskattat budskapet i den. Allt detta om Nangiala, och Nangilima oh kampen mellan det goda och onda. Någonting som jag lätt fastnar för.

På vår skola har vi Körsbärträd, i stora mängder. Där trivs jag, eftersom det påminner mig om Körsbärsdalen i bröderna lejonhjärta. En mycket fin plats, där jag hitlls bara känt lycka. Liksom de i körsbärsdalen också gör. Har ni tänkt på det? Att allt det riktigt hemska sker borta vid törnrosdalen. Det tycker jag är fint.


"Om alla vore som du, Jonathan, skulle ondskan härja överallt" (Orvar)

"Om alla vore som Jonathan, skulle det inte finnas någon ondska" (Skorpan)

Kamerasladd funnen. Paradis vunnen.


Sång och sol

Linda, fröken.

Sol, sommar, sol

Byggandes

Och planterandes

Säg, finns det någon anledning att inte njuta?

Lov flýger förbi utan att man riktigt märker det. I sol, i en konstig vår/sommar och massa skojsiga saker, glöms bloggen lätt bbort. Men kanske är det okej när det är lov. Iallafall så befinner jag mig nedåt i landet, Mäsinge om det ringer någon klocka. Skulle dock inte tro det, men det ligger i närheten av Båstad. Loppisar och promenader består våra dagar av här och framför allt bara njutning. Jag pluggar en hel del också men det är någonting jag försöker att inte tänka på., Önskar att jag inte hade något plugg alls...Inget, inget alls! Men två historaprov väntar direkt efter lovet så jag får skärpa till mig. Igår fyllde mor min år, festligt som det var. Jag känner att jag varken får så mycket nya intryck här nere, eller så mycket insperation att skriva så lite svårt är det. Men denna text skrev jag till mamma igår, då hon fyllde år som sagt.

Ma mere, je ne sais pas comprendre, t'aimes moi toujour
Ma mere, je sais parle caque jour, j'aime toi toujur
J'aime toi, toujour.

Ja, en text på franska alltså, kändes rätt, och det är lite små roligt att skriva en text och sjunga den då knappt någon annan förstår. Mina vänner finns på alla möjliga håll under lovet och trots att jag skulle viljat vara hemma också så känns det ganska bra att även jag är på resande fot.

Tänkte lägga in bilder men min kära kamerasladd har fått ben, så möjligen senare i veckan.

Det hjälper inte att du flyr iväg nu
det hjälper inte, inte alls
Det hjälper inte att du flyr iväg nu
det hjälper inte, inte alls

Det är ingen bädd på rosor, tro inte det
det är ingen sång ingen dans, ingen lek
Det är inte bara vackra ord, tro inte det
Men det är nog värt det ändå

Det hjälper inte att du flyr iväg nu
det hjälper inte, inte alls
det hjälper inte att du flyr iväg nu
det hjälper inte, inte alls

Du kan inte gömma dig, tro inte det
Kärlek kommer alltid ikapp, ingen idé
Den kommer inte släppa, tro inte det
Nej, det är bara att leka med

Det hjälper inte att du flyr iväg nu,
det hjälper inte, inte alls
Det hjälper inte att du flyr iväg nu,
det hjälper inte, inte alls

Det hjälper inte
Inte alls.

Sjöng i kyrkan idag med AWAKE/FOLLOW. Det gick ganska så bra. Här är en låt av den fantastiske Per Erik Hallin. Han är grym. Nåväl, jag ville bara visa vad vi kan...Eller ja, bara när vi sjunger! Hoppas ni gillar det.

Varsegoda!

Igår var jag barnvakt åt två underbara pojkar. Härlig promenad med båda två i vagn och sedan fira den äldsta som fyllde två år i fredags. Han har blivit riktigt stor, framför allt eftersom han kan säga "Centrifugering", som jag inte ens kan stava till. Det var mycket mysigt och jag skulle kunna sitta och hålla i Josef, 8 månader, hur länge som helst. Åtminstonde när han sover.


En stolt tvååring!

Denna sötnosen är så otroligt vacker! Verkligen vacker!

Fina pojkar är de verkligen, åh vad jag tycker om dem!

Spring du, så långt du kan
Spring nu, om du så gärna vill
du kommer säkert få det bra där
men jag, jag stannar här.

Varför skyndar du på
vi har ingen stress
Varför ska du växa så snabbt
jag hinner inte ikapp

Spring du, så långt du kan
Spring nu, om du så gärna vill
du kommer säkert få det bra där
men jag, jag stannar här

Låt allting annat uppta din värld
bry dig inte om mig
Låt allting annat bli viktigare
Och låt allt bli bra för dig!

Spring du, så långt du kan
Spring nu, om du så gärna vill
Du kommer säkert få det bra där
men jag, jag stannar här

Snälla, snälla, snälla
stanna upp
Snälla, snälla, snälla
jag ger inte upp
Snälla, snälla snälla
jag klarar inte av
Snälla snälla snälla
Om du vill gå, gör det då.

Gå,gå,gå,går vidare...
Gå,gå,gå,går vidare...
Varför stanna där ingenting finns
Spring eller gå,
Ta dig härifrån

Om livet gått för sakta
eller helt snubblat omkull
om den raka vägen som fanns
tagit oväntad törn

Om känslan inom
känns helt fel
Varför stanna där du är
gör istället så...

Gå,gå,gå går vidare...
GÅ,gå,gå,går vidare..
Varför stanna där ingenting finns
Spring eller gå,
Ta dig härifrån

Om något håller dig tillbaka
släpp ett tag
om någon kramptaktigt håller fast
Låt det bli din sista match

Spring fortare, de kommer ikapp
spring fortare...Skynda i all din...

GÅ,gå,gå,går vidare...
Gå,gå,gå,går vidare...
Varför stanna där ingenting finns
Spring eller gå
Ta dig härifrån

Ta dig bara...Härifrån

När vi växte opp, lekte livet, vi var evighetens hopp.
Det var helt självklart att vår framtid skulle bli, oförbrukat fri.


VI

Vackra flickor ni är!

Isabell vet hur man visar kärlek!
'
Mina snyggingar!

VI åt sommarens första glass idag. Eller ja, våren då. Och under samma stund fick man säga hejdå till alla omkring en...Känns lite jobbigt att inte se klassen på så länge. Att inte se de där fina människorna som jag verkligen gillar att träffa varenda dag...utom söndagar och lördagar. Men iallafall, så kommer jag sakna dem.

Jag har under den senaste veckan fullkomligt nördat skärgårdsdoktorn. Dess makt över mig är knäpp! Men det jag tycker allra mest om med den är musiken. Det återkommande temat som får en att verkligen rysa i kroppen. Oavsett stämning av händelser så blir musiken lika vacker, lika utrycksfull. Jag, min mor och min far går alla tre runt och nynnar på melodin. Jag önskar att jag en dag ska skriva någonting så vackert. Något som lämnar spår, avtryck. Men återigen, så skärgårdsdoktorn, där har vi någonting!

Det finns vissa saker i livet som bara är bra helt enkelt. Som aldrig gör någonting dåligt utan bara, bara är positiva. En sån sak är glasspinnar. Dagen då någon säger till mig en negativ sak med glasspinnar (förutom att de är kletiga) så kanske jag slutar äta dem. Men tillsvidare så är det en av mina favoritsaker under sommarhalvåret. Det är vår, snart sommar. Våren går så fruktansvärt fort. Vill helst hålla tillbaka dagarna och bara låta det stanna till en stund. Men då får jag mig en lugn stund med en piggelin i handen och lite skärgårdsdoktor med far min.


mmmmmmm!

Det är så det ska vara...Perfekt och oförstör bart.

Det som existerar i mitt liv just nu, ormformaterar jag till ord, och texter
Jag hoppas att det fungerar för er!
Det är lättast att inlinda alla saker i ord och tankar.

Jag försöker, öppna ögonen
Jag försöker men de stängs igen
vill se det där som jag en gång såg
men finns det kvar än

Hur har du det, gamla slitna gitarr
där borta i ditt hörn
minns du melodierna du spela
Min gamla slitna gitarr

Har du gett upp, gamla slitna gitarr
på att jag ska börja igen
Borde jag kanske sjunga ibland
men jag vet inte om jag fortfarande kan

Minns du våra melodier, våra sånger
dina klinkande toner dog ut
och du har stått där i ditt hörn
min gamla slitna gitarr

Men en dag ska vi börja igen
du och jag, så som vi var
Jag sjunger en slinga, och du spelar med
Min fina, gamla slitna gitarr

(Har precis strängat min gitarr)

Jag såg pojken som snubblade förbi,
jag undrar vem han var
Hörde tanten som mumlade tyst
och jag minns vad hon sa

Honom blir det ingenting av
pokjskrälle han är
att dagens ungdoms totalt
fallit isär

Men jag frågar mig vad som var värst
pojkens hast, eller tantens tjafs

Alla försöker vi klara av stunden
alla klara av vardagen,
förstår inte tanten att alla försöker
försöker, kämpar till hjärtat blöder
Hon har visserligen inget att förlora
men de ord som hon sa
blev ändå allt för stora


Tankar bara...

Fika med min moster Titti, var väldigt mysigt idag. Runt tre ringde hon mig och frågade om jag var sugen på att ta en fika runt gamla stan och det gjorde jag gärna, dessutom blev man ju bjuden på fika!
Tycker mycket om min moster! Kan prata om det mesta med henne.




Vackra stockholm. Älskade stockholm. Kommer aldrig flytta ifrån dig och bo fler år på annat ställe.
Älskar dig för mycket. Visste dock inte om det förrän för cirkus ett år sedan.

"Hon får sina infall lika fort som en gris blinkar"

Ett av mina favoritcitat från en film jag såg mycket när jag var yngre. Ville alltid vara som henne. Madicken. Hette ju margareta i mellan namn. Men iallafall så var jag riktigt trött på bussen påväg hem och skulle gå hemåt. Då kände jag att jag ville klättra i träd. Och rätt som det var dök det upp ett perfekt klätterträd. Så jag hoppade upp och ja, på ett mer eller mindre klumpigt sätt lyckades jag komma upp i trädet. Och kära nån, jag tipsar er alla om att göra detsamma. Det är någonting som skulle kunna kallas för meditation för livet. Tror jag ska kila ut på en promenad innan jag sätter mig till ro med Franskan. Skulle vara trevligt.


Skum bild, men riktigt lycka uppe i mitt träd!


Fin utsikt är det också

Ståendes stabilt på min grund för tillfället.

KLÄTTRA I TRÄD:

Jag har fått en god vän sen två månader tillbaka. Faktiskt har jag fått flera goda vänner som jag är mycket fäst vid, men tänkte skriva om en nu. Molly, utan dig just nu i mitt liv, vet jag inte hur jag skulle klara mig. DU tar fram mina bra sidor, och ibland mina dryga sidor. Men iallaflal, så behöver jag dig i mitt liv just nu. På två månader, en väldigt kort tid har du blivit en av mina närmsta vänner, alltså inte bara nästan!

Vi har två år framför oss. Och Molly, jag stannar! Jag vill stanna! För du har lyst upp min tillvaro i skolan! Haha, ser fram emot att springa ut med studentmössan på tillsammans med dig!


Vi är nog inte så olika trots allt!
Bevis:
Musikaler
Musik
Humor
Franska
Converse
Gymnastik
Kexchoklad
lojalitet mot vänner.

So take it easy Molly!
Why are you loosing your mind
we have really much time
in this moment we're in
we have more than time
so instead of freaking out
 
Take it easy Molly, take it slow
you've got it all under control
Take it easy Molly, take it slow
Or I'll catch you behind,
and drag you back on the ground

I wont go anywere, and neither will you
If you want to, I have proof
If you got homework to do
they'll be waiting for you
cause fun in life, it'sfor you to

Take it easy Molly, take it slow
You've got it all, under control
take it easy molly, take it slow
or I'll catch you from behind
and drag you back to the ground

Yeah, take it easy Molly
take it slow
you know it so well
you've got it all
UNDER CONTROL

Ibland är det svårt. Ibland är det extremt svårt att tro på en Gud. Ibland är det helt fruktansvärt svårt att vara kristen. För att inte alla är det. Varför skulle jag vara det om inte alla andra är det. Då kanske det är lika bra att inte vara kristen.

Det finns ingen lätt väg i livet. Ingen som garanterar dig ett liv fullt av lycka. Men det finns en väg som garanterar att du klarar dig igenom hela! Den vägen har jag valt. Men det gör ju inte att jag då har ett liv av bara gott framför mig. Däremot har jag ett värn att luta tillbaka på när det går fel. När allt sånt händer som inte borde få hända. En vän påminde mig igår om att det inte är jag som måste göra någonting. Det är Gud. Han har makten och kommer göra någonting fantasitkt med mitt liv. Jag får vänta och se vad. Men det är svårt...

Att inse att alla ens vänner inte är kristna! Vad händer med dem? Jag ber för dem. En bön kan betyda för den som inte har en endaste tro till Gud. För de har ett hopp. Trots att tron aldrig existerat finns ett hopp. Ett hopp om att det kanske är sant. Eller ett hopp om att den gud som de inte tror på, ska lyssna på mig.

Ibland är det svårt. Ibland är det extremt svårt att inte tro på en Gud. Ibland är det fruktansvärt svårt att inte vara kristen. Varför ska jag vara som alla andra. Då är det nog, trots allt, lika bra att vara kristen.

Det är svårt. Men jag kan inte se ett liv utan det. 

 
Nah 1:7

Gång på gång kan beatles musik överväldiga mig. Jag blir förvånad om och om igen. För hur lyckas de skriva så bra och klockrena låtar. Det finns mycket bra musik här i världen men inte mycket som överträffar dessa män. JAg har precis sjungit klart "The fool on the hill" hos min sångpedagog, och denna låt är för tillfället min favorit. Men en stående favorit är "Hey Jude". Den låter är ett mästerverk!

Om du känner som jag, att beatles är riktigt bra, eller kanske du knappt hört talas om beatles utan bara vet typ vilka de är, så vill jag tipsa om "Acrosse the Universe". Denna film måste vara en av de bästa filmer jag sett! Troligen 60% pågrund av bra musik, och sedan 30% av att huvudrollen har en fantastisk röst! Filmens handling är svår att beskriva men jag kan inte säga annat än att den är värd att se. Jag har sett den två gånger, och funderar på att köpa den faktiskt. Skulle vara riktigt roligt att ha den hemma. Men se!


Men snälla se på denna iallafall! Även om du inte vill se filmen! Åh..
Betyg: ####/#####

Nu ska du höra någonting som jag vill tala om, jag såg en blomma nyss och det var våren som kom.
Nu är våren kommen, nu är våren kommen, våren tycker jag så väldigt mycket om.


Vackra, vackra blommor!

Och en Anna brevid blomorna.(gillar mitt hår!)

Det finns många bra grejer med stormar. Tror ibland att de blåser liv i saker och ting. Känns som dagens storm kommer blåsa liv i våren. Liksom min provstorm blåser liv i mitt pluggande. Min skolbytarstorm blåste liv i mitt mod osv. Det finns alltid någonting som behöver få lite mer liv. Jag torr att Gud är en som kan blåsa liv i mycket. Men hur som helst behövs en storm då och då för att få fart, få liv på saker och ting igen. Vi får inte gå in våra spår för mycket på samma ställe utan förflytta oss. Men man får inte heller vara rädd för att stanna. En perfekt balans var det ja.


Två inte så snygga vänner i blåsten.

En smula mer samlade, ialafall jag.

Ibland tar livet oväntade vändningar. Fast inte för att det behöver märkas på utsidan men på insidan gör det det. För två månader sen och sex dagar upplevde jag en sådan vändning både på utsidan och insidan. Men jag undrar om det verkligen märktes hur stor den var för mig. Den som är mig närmast utanför familjen är Agnes. Knappt hon förstår. Hon börjar förstå sakta men säkert men tror det kommer ta lång tid. Vi pratar om ett kollektivt samhälle. Men ibland undrar jag vart detta samhälle existerar. För det valet jag tog var bara mitt. Ingen fanns där och Pa åt mig vad jag skulle göra. Men hade jag velat ha någon där och?? eller ville jag att det bara skulle vara mitt val? jag vet inte. Kanske var det sa men kanske inte. Jag önskar att någon förstått. Att jag inte skulle ha kunnat ljugit sa bra som jag gjorde. Men det blev som det blev och är glad att jag är där jag är. Tack för att ni som finns omkring mig verkar älska mig för den jag är.

Det finns en mening med ditt liv,
större än världens perspektiv,
det fanns en mening, fanns ett svar
på frågorna som jag bar.

Så...nu följer då en detaljerad beskrivning på: min klippningupplevelse!

Från och med jag var cirka tre år, då jag hade hår till ungefär axlarna, har jag aldrig klippt det så kort igen. har alltid haft hår som människor kallar långt. Jag vet inte hur jag bestämde mig det, men det blev så. Iallafall, så blev jag rädd för att klippa mig. Blev som någonting som verkligen tog emot att göra. Satt och grät när Agnes klippte sig...Det kändes förfärligt att se allt det där håret på marken. Så det blev som en vana att säga till frisören "topppa det bara litegranna". Och det var vad de gjorde. Men de senaste åren har jag blivit så slarvig med mitt hår. Har alltid gillat att det är lockigt, men har jag tagit hand om det? Nej! jag har varit väldigt oförsiktig. Har klippt det cirka en gång per år. Vilket, om ni undrar är fyra gånger för lite varje år.

Men hur skulle jag klara av att klippa mig? Att klippa av så mycket hår? Igår visste jag inget om att jag skulle klippa mig. Så sa mamma att vi skulle åka och köpa lite saker på IKEA och svänga inom bromma blocks. Hade hört om en ganska bra frisör där så täntke att det blir nog bra! Men då var min plan att bara klippa upp det lite och toppa. Men så fick jag en idé idag att jag faktiskt vill ha kort. Någon gång i livet måste jag ju ha det, och jag vill inte ha det när jag tar studenten och inte sen heller. Så det utelämnade liksom att jag var tvungen att göra det nu! Så jag gick till frisören och frågade helt rätt och slätt: Vad skulle du göra med mitt hår om du fick bestämma? Och hon svarade att hon ville klippa lite längre page. Så jag lät henne. Det var en riktigt jobbig stund när hon gjorde det eftersom hon klippte av två decimeter. Men nu var det gjort. Och jag är nöjd! Det var väldigt slitet, och hon fick bort allt!