Nyår 2010

Nyårs löften 2008:

*jag ska Träffa en bra sygg snäll kille
*Jag ska göra mig av med mina finnar
*Jag ska inte snacka ett dugg skit
*Jag tänker behandla mina vänner så som jag själv vill bli behandlad
*Jag ska vara glad även om jag inte får en moppe i femtonårspresent

Nyårslöften 2009:

*Träffa(altså bli tillsammans med) en riktigt bra och fin kille!
*Hålla Jätte bra kontakt med mina konfavänner!
*Spendera tid med gud
*Inte vara så fixerad vid materiella saker
*Göra saker för almännheten

Haha...Jag tycker så där om mina förra nyårs löften, men kommer väl troligen skratta lika mycket åt de som jag skriver nu nästa år.

Nyårslöften 2010:

*Sluta fokusera på killgrejen! Suck,..
*Klara av första året på Rytmus
*Inte äta Godis mellan den 6 januari tills den 9 juni...Ojoj, vi får se hur det går!
*Inte stressa sönder mig,
*Fokusera mer på gud, är ganska så sammankopplat med det första.

Sådär ja. Åren innan har jag hållt ungefär hälften av mina nyårslöften och iår kanske jag klarar alla, eller jag menar nästa år. Haha, jag höll iallafall två från förra året. Men suck, detta med killar alltså.

farväl

I'll be back at 2011, cause now I'm going to Uppsala :) lifepower.


Juldagsmorgon glimmar

När julen dragit förbi och jag sitter i min sjömansklänning så känns det trots allt ganska bra. Jag fick allt jag önskade mig. En vacker blockflöjt, en speldosa, skivor, böcker, en bibel och massvis med annat. Så nu sitter jag här och är ganska så nöjd. Jonatan, min bror, står i köket och ska strax fixa mat. Om en timme bär det av till mormor och morfar för julkalas. Igår åt jag så att magen stod i fyra hörn. Har aldrig någonsin ätit så mycket. Vi öppnade julklappar mellan kl nio och kl tre i går. Ja, jag var ganska trött idag. Men, det känns ändå bra. Vill inte spilla mer tid över min blogg, skriver nog imorgon. Njut av detta nu. Av de här dagarna som vi har kvar av julen. Jag njuter och vilar. En termin till på rytmus ska jag ju orka med. Men nu lämnar jag er med lite bilder. Juste, jag fick fina smycken från tanzania och tyger också!


All of my birthday presents

Min alldeles vackra speldosa

Flöjt och smycken från Tanzania

Njut av det nu!

Jag har bakat och stökat och tjoat och stickat och sett på Elf, och gräddat och allting, har jag gjort! Och jag njuter i stora drag. Hoppas verkligen att ni alla har det fantastiskt så här i juletid. Jag njuter och här är lite av min julstämning till er!


Jag med mina alldeles egna apelsinmaränger !

Moi et ma soeur Linda

Mysigt värre.

Jossan

GOD JUL på er nu!

Veckans artist, försenat...

Glömde veckans artist i söndags, fy skäms på mig. Men nu kommer det istället, en onsdags artist. Idag ska vi snacka om FEIST. År 2008, eller 2007 släppte hon den bästa skivan som jag någonsin lyssnat på kallad The reminder. Den är helt fantastisk, finns inte en enda låt med något fel på skivan. Feist har ett alldeles speciellt sätt att sjunga och hennes låtar är unika, alla är så där skönt gungiga och jag älskar att sätta på hennes musik under diskbytet eller liknande. Att få vara med mig under mitt diskbyte är inte illa. Lyssna framför allt på "1234" och "The Park". Men som sagt, lyssna på ALLA!


Never

Slowly lifting my feet off the ground
I'm floating, floating
Leaving all those places, and all those spaces
I don't belong
Realizing the person I've keept in places
for to long
My feet stops moving for a wile
I'm so scared, so scared

Never leave, never go,
never stay, never love
Never leave never love,
never leaving me alone,

Slowly lifting my feet off the ground
d I'm floating, floating


Pearls for girls

Smycken är vackert, det är någonting som verkligen smyckar upp. Jag har återigen, min egna stil när det kommer till smycken. Vill helst ha lite diskreta. Inte för att jag inte vill att mina smycken ska synas, utan för att jag vill att de ska smälta in. Jag tycker bäst om silver och pärlor, men ett guldhjärta här och där tycker jag ganska så mycket om. Sedan jag var bebis har jag haft ett guldhjärta, det är totalt sönderbitet, vilket låter ganska underligt. Men ni vet, jag tyckte liksom om att ha det i munnen när jag var mindre. Nu vet jag inte riktigt var jag har det, eftersom min guldkedja gick sönder i våras. Här om dagen fick jag ett berlockarmband av min mor Eva, som var väldigt fint. berlockarmaband kan vara det bästa jag vet efter speldosor. Det säger så mycket om personen, åtminstone om du själv väljer ut vilka berlocker det ska vara på. På det berlockarmband jag fick av mor fanns det ett par ballerinaskor och ett platt hjärta där det stod daughter. Dessa kanske inte skulle säga mycket på någon annans armband men på mitt så berättar det dels att jag har dansat balett sedan jag var sex år. Var tyvärr tvungen att sluta när jag var ungefär tolv. Den andra berlocken berättar att jag har ett starkt band till min mamma. Jag tycker om att ha på mig mitt berlockarmband varje dag, och likadant med vissa andra smycken. Men det ska vara något smycke som betyder. Jag är inte mycket för krimskrams längre. Var det mer och mer för några år sedan. Men nu vill jag helst ha de där unika, kanske inte de dyraste, utan de som jag verkligen känner: Wow! Testa själv att använda sådana smycken om du inte redan gör det. Om du har ett gammalt guldhjärta från din mormor, använd det då! Det betyder mer än du inser just nu.


Här är mitt berlockarmband

Balettskorna och daughter.

Och lite andra smycken jag gärna använder till varadags, använder ofta pärlor, eftersom mitt namn betyder Pärla.


Christmas is a feeling

OBS! Förklaring, när jag sätter saker inom situationstecken, är det inte jag som sagt eller skrivit det. Bara så att ni vet.

Julklappar är det bästa jag vet. Älskar det. Men jag tänker inte fota och lägga ut massa på bloggen, för det är en fin kärleksfull gest mellan mig och mina vänner. Har verkligen fått fina saker idag, och fortfarande självaste julafton kvar...Kan det bli bättre?


Tröttnar ALDRIG!

Ljuv musik


Julmusik ger mig mer julstämning än väldigt mycket. Men nu, ska jag spela wii med mina kära syskon och njuta av mitt jullov. Jag måste nog säga att det är ganska så bra när ens lärare fastnar i London :)

Who could Imagen a king

Här är jag i väntan på det stora. Vilken vänta. men nu är det trots allt bara fem dagar kvar. imorgon bara fyra. Är det någon mer än mig som känner hur tiden verkligen rusat förbi? Jag blir nästan stressad av att tänka att tjugo dagar av december nästan redan gått. Det känns som om det nyss var 9 december. Eller iallafall 13 december. Tiden flyger bara förbi. Igår skrev jag inte mycket om att bloggen fyllde två år, men det gjorde den faktiskt. Nu har ni fått höra mina tankar så pass länge. jag Älskar verkligen att se tillbaka på det jag skrivit. Det är en egen liten privat skatt jag äger nu. Privat är det inte, men det är nog mer en skatt för mig än vad det är för er. Nu ska jag sluta. Och avslutar med en hälsning ifrån Gamla stans julmarknad.


Frid som lägger sig sakta tillsammans med snön

De ringlar sakta ned
i spiral som sådana gör
nuddandes marken, blir till is
precis som snöflingor bör
just som jag ser flingor så
och jag känner hur det känns
att ringla försiktigt ned
och att landa, utan att det bränns

Önskar jag kunde göra, detsamma
Mitt liv är ett irrvarr av stress
önskar att även jag kunde få landa
jag börjar sakta bli riktgit less

Friden lägger sig sakta tillsammans med snön
i julmusikens tysta stund
och jag skickar iväg en önskan till dig
och lägger mig i min säng, och tar en blund


"I juletid blir männskan god och glad" Citat från Sunes jul.

My dear christmas begins to grow

Ikväll ska ni få se bilder, det kan ni räkna med. Har en mysig juldag idag med mina bröder och mor och far. Jag älskar mig familj ovärdeligt. Det finns inga som betyder lika mycket som dem. Jag har svårt att se att någon någonsin kommer kunna betyda mer än dem. Har precis öppnat luckorna i julkalendrarna, fick ögonskuggor idag i min vackra sminkkalender. Det är ovanligt fina grejer, trodde att det skulle vara så där,

Så som allting och allt löser sig kommer mitt liv också lösa sig.


Här är bakgrunden på minkalender, har inte kollat på den förrän nu, men det är finfina grejer :)

---

Idag kom sammanbrottet jag väntat på hela halvåret. Passande på näst sista dagen i skolan.

Det säger mycket.

Ibland blir jag glad. Ibland blir jag riktigt riktigt glad. Ibland blir jag sådär glad att det bara bubblar i magen på mig och jag vill dansa runt. Det udda är att jag kan bli så där glad för små, små saker. Idag fick jag ett brev, ni vet ett sådant där vanligt brev, i vitt kuvert. Men innuti låg ett riktigt fint kort från min storasyster. Den äldsta ifall att någon undrar. Iallafall så var det ett fint brev och hon berättade lite om sitt liv där uppe på transtrand. Men det viktigaste i hela det brevet gällde den present som följde med brevet. en liten berlock där det stod: "Våga". Okej, nu kanske ni tänker att det var väl inte så viktigt men den där uppmaningen har jag väntat på att få höra från någon annan hela den här våren. Hela 2010 har jag väntat och väntat på det. Att någon ska säga VÅGA! Våga, Anna, bara våga. Visserligen har jag vågat så att säga men jag har ändå varit rädd, för att det varit jag själv som sagt våga till mig själv och riktigt så fungerar det inte... Hela min vår har gått ut på att våga. Att ta en massa steg och att släppa taget. Varenda gång när jag tagit ett steg har jag vänt mig tillbaka och sagt att jag vågar inte. Men ändå har jag tagit steget. Jag tog steget ändå. Men fortfarande säger jag till mig själv att jag inte har modet, att jag inte har möjligheten att jag inte vågar. Okej, hur många av er har extremt svåra drömmar att uppnå? Nu menar jag inte ungefär som att bli advokat och grejer utan ungefär drömmar som en på miljonen slår in? Ifall att ni har en sådan dröm, så förstår du exakt hur jag känner. För jag drömmer om något som cirka en miljon andra tjejer drömmer om. Och jag våndas över att alla andra har exakt samma dröm. Att ta chansen och att våga. Att ta steget och lita på Gud, att veta att han håller koll. Om jag var bombis på att han faktiskt höll koll på mig och att han verkligen ville att jag skulle gå på rytmus, då skulle jag definitivt gå där utan en uns tvekan. Nu är det bara det att jag inte är helt bombis på det. För jag vet inte riktigt vart Gud vill att jag ska vara just nu. Men det är just det. Om det finns en stor säkerhet i det hela handlar det inte om att våga. Då gäller det bara att lita på faktan. Men utan säkerheten kommer det återigen till mod. Modet som jag själv inte riktigt tycker att jag erhåller. Men det var just det. Om min syster inte trodde att jag skulle klara av det, att jag ine hade modet, att jag inte skulle våga. Då skulle hon aldrig uppuntra mig till det. Men hon tror på det, hon tror att jag vågar, hon tror att jag kan klara av det bara jag vågar. Och det är allt jag behöver, allt jag behöver veta. Den där berlocken ska jag ha på mig varje dag i tre år nu. Tillsammans med mitt kors och lite andra grejer så ska det få följa med mig vart jag än går. För det betyder så mycket. VÅGA! "mod är inte brist på fruktan, det är insikten att veta att någonting annat är större än fruktan" VÅGA!

En text som jag återigen skrev för länge sedan, men som fortfarane säger mkt.

Aldrig mer

Aldrig mer är vi där.
Aldrig mer går vi tvärs över fotbollsplanen in i den orangegula byggnaden.
Aldrig mer skyndar vi oss till matsalen för att få komma först till maten.
Aldrig mer sitter vi där i korridoren och väntar på lektionen.
Aldrig mer sitter vi i cafet och tittar på barnprogram på TV:n.
Aldrig mer sitter vi i Erskinsalen på Nobel.
Aldrig mer står vi i Ekerö kyrka och sjunger den blomstertid nu kommer.
Aldrig mer har vi svårt att hålla oss vakna på Jannes lektioner.
Aldrig mer får vi se Anna så där förvirrad som hon var ibland.
Aldrig mer får vi spela upp en teaterpjäs för Mia.
Aldrig mer får vi spela King ute på skolgården på en rast.
Aldrig mer har killarna tävling till fotbollsmålet.
Aldrig mer sitter vi tjejer ute på bänken och solar oss.
Aldrig mer går vi hem efter att ha kramat om varandra.
Aldrig mer har vi snöbollskrig på kullen.
Aldrig mer spelar vi brännboll på ängen.
Aldrig mer har vi Luciatåg i gympasalen.
Aldrig mer. Aldrig mer. Aldrig mer.
Aldrig mer sitter jag och väntar på att Agnes ska komma in genom dörren
Aldrig mer ringer jag Ida för att hon ska vakna
Aldrig mer får jag sms om vilken läxa vi har
Aldrig mer har jag sällskap med Jesper, eller Malin till skolan
Aldrig mer får jag ha kör med mamma
Aldrig mer får jag vara där som elev.
Aldrig mer.

Det här skrev jag i somras, får nästan mer tårar i ögonen nu än vad jag hade då.

Jul hos familjen Martinson

Det här är lite läskigt att skriva om. Borde nog egentligen inte berätta det här för er, men jag gör det ändå. Jag...Jag älskar julen. Ja, jag vet, alla älskar julen, men det är mycket extremt!!! Jag är inte som alla andra när det kommer till detta utan, helt galen. Vi har ett otroligt noga inplanerat schema i min familj under jul och nu tänkte jag berätta kort om det.
17 december- Mina syskon börjar nära sig hemmet och vi börjar små julstäda, steg för steg
18 december- Julfika hos syster, första julfilmen på kvällen, förhoppningsvis ELF!! Min favorit julfilm
19 december- Julcafe, och Carolas julkonsert, vet dock inte om jag hinner med båda två, och Awake sjunger i kyrkan!
20 december- Skolan, slut, terminen har gått riktigt fort, men jag är totalt utbränd.
21 december- hela familjen hemma, JULSTÄDNING!
22 december- Skidutflykt och julgodis bakning, har massa spännande saker som jag ska göra!!!
23 december- Julmatslagning, och bara mys, massa julfilmer, julbad på kvällen, kanske jag får tillåtelse till lite Bingo    uppesittarkväll!

24 December:
07:00 Jag vaknar får inte gå upp förrän halv nio...
08:30 Jag väcker resten av syskonen, och vi börjar gå på våran spårning*
09:30 Vi har hittat allt, och ser på Sunes jul
10:00 Frukost, otroligt god
11:00 Ut på julskidor eller promenad
12:00 Gröt!
13:00 Chilla
15:00 KALLE ANKA
16:00 Förbereda
17:00 Julbön, mormor och morfar kommer ut, O Helga Natt*
18:00 Julmiddag, fantastiskt!
19:00-02:00 Julklappsöppning*

`*Spårning: Pappa gör en lite tipsrunda för oss, och slutligen hittar vi ett paket, vanligtvis ett spel.
O Helga Natt: Väldigt viktigt, utan O helga natt, ingen riktigt jul.
Julklappsöppning: Vi öppnar liksom verkligen ett i taget, så att alla kollar på och ser på, och oaar sig och       liknande. Det tar liksom ett tag.

GOD JUL PÅ ER ALLA DÅ

I förskott så klart, men det kommer!

This is the time of our lifes

Jag heter Anna, är sexton år, och i morgon, den 18 december, har jag skrivit ned mina tankar här i två år. TVÅ ÅR! Jag blir lite fundersam över hur mycket och hur lång tid, av tankar som jag faktiskt har här på bloggen. Jag funderar lite på att imorgon flytta bloggen för att börja kunna tjäna pengar på den. Då skulle det troligen bli vettigare inlägg av mig också. Hur känner ni? Vad tänker ni?


Weird bild va? Den bjuder jag på!

So I'll take you to the states

Lade precis märe till hur mina besökare under dagarna har sjunkit pågrund av de relativt dåliga inläggen. Förlåt.

NU ska jag kommentera en sak som hände för någon vecka sedan och som jag faktiskt blev riktigt ledsen för. The Ark som jag lyssnat på i omkring sex, sju år, ska lägga ned. Splittras. Jag blev först ganska nere över det, eftersom de är så pass duktiga och så pass skickliga att det verkligen blev en förlust så att säga. Men sen så tänkte jag att, kanske har det gjort de de kan göra. Ola Salo är den skickligaste sångaern jag vet nästan. Han är en av de bästa i sverige. Iallafall så hoppas jag verkligen att han, ensam ska fortsätta jobba på själv för jag tycker det skulle vara en stor osis om han försvann. Har alltid gillat The Ark och deras musik, mest för att Ola Salo var med i bandet och för att deras låtar är fantastiska! Men det jag ska säga är att enligt mig skulle det inte göra mig lika mycket om tillexempel gitarristen byttes ut, till skillnad från om Ola Salo plötsligt blev sparkad. Säga vad man vill, men Ola är bandets frontfigur. Till er som inte lyssnat mycket på dem, lyssna. Lyssna på Salos röst, på bandets texter och på samspelet mellan dessa. De har utvecklats mycket sen de började, men de var definitivt klockrena förr i tiden. Jag älskar flera av deras låtar från förr. Iallafall tror jag nog att det går att säga, utan att överdriva, att The Ark är, och nog kommer vara ett tag efter de splittrats, ett av sverige allra bästa band.

Cause it takes a fool to remain sain


What ever happened to the....

Kan inte säga något vettigt i mitt huvud

I'll give you my heart, without asking for nothing i return,
exept perhaps your heart.

Jag har ibland svårt att uttyrka mig, alltså, inte alltid, men ibland. Även här på bloggen. Dessutom så är det så att min blogg, är väldigt reserverad från allting som pågår i mitt huvud. Ledsen, men kommer aldrig skriva vissa saker på bloggen.

Idag hade jag Nationellt prov i matematik. Snälla. ta inte detta som skryt, men det var riktigt lätt, tror det gick mycket bra. Önskar att jag kunde ge er litegranna bilder, eftersom jag tar ganska många bilder, men gissa vad! Min vackra, och extremt lättborttappade kamrasladd är borta. jag gråter inte floder över det men lite småsurt är det ändå. Jag har en massa att säga så egentligen skulle ju bloggen kunna vara miltals lång. men varför lyssna på mig då.

Jag tror kanske jag ska sluta här. Min skola utpumpar mig,l det är därför bloggen är utpumpad på vett och sammanhang, och bara lite struktur. Men, ja, ni får helt enkelt ta det som det är. Stör det er, läs en annan blogg. Fast nej, läs min. Den är väl fin? Eller? Nu ska jag sluta och ägna min tid åt lite forskning till skolan. nej, vi har inte fått jullov, och då fortsätter vi fram tills slutet, har sista redovisningen en timme innan skolavslutningen. Jippie!


Ett enkelt och kort , men ändå något

Julen närmar sig och jag orkar liksom inte vänta längre. Mycket händer och jag har inte mycket att skriva. Tror inte ni är jätteitresserade av att höra om min dag, så jag lämnar det hel enkelt. Jag tycker nog att bloggen har fått lite för mycket poesi de senaste dagarna, men orkar inte riktigt skriva om så mycket mer.

trött på att döja, att försöka finnas till
att försöka vara någon som jag inte vill
en kort sekund förvandlas och aldrig komma igen
jag har haft aning, jag har haft på känn

Att livet skulle kunna utvecklas åt dettta håll


Lyckan, ser ni ljusen
Lyckan, ser ni de glimande stjärnorna
Lyckan, ser ni de vita kristallerna
Lyckan, finns i dina ögon

En enkel fråga

Ta en blick i spegeln och se
tror du som jag, att du har något att ge
låt mig då fråga, en snabb sak bara
om vi då är en så pass stor skara
som vill göra något, ge något tillbaka
inte kan göra någonting annat än bevaka?

Ta en blick i spegeln och se
kan du verkligen ge
Är du den du verkligen e¨
är du den du önskar du skulle se?

Oro i luften

Jag blir riktigt skrämd av vad som händer...

Today

I torsdags fick jag en fråga om jag skulle kunna ställa upp som Lucia idag, och jag sa jag. Så idag har jag vandrat omkring som Lucia! Sen har jag bakat. En fin och vacker tårta, ska lägga in det, och lite mer om mitt bakningsintresse. Farväl, nu ska jag smakprova den!

Drömmarnas dröm, jag drömmer om dig
den sakta förgyllande känslan kan fylla mig
jag känner den flygandes morgonbris sol
som fullständigt genom mig gör mig montrol

Sakta jag känner hur hjärtat blir varmt
sakta förlorar jag förståendet
och jag ger dig allt

Tankar

Namnet Anna betyder Nåd...Och Sofia betyder vishet...och Margareta betyder pärla. Så enligt mitt namn är jag nee nådig och vis pärla. Sen kan man ju alltid fundera på hur mycket det stämmer. Jag vet inte riktigt om någonting av de sakerna stämmer in på mig riktigt bra. Gillar det där med pärla, tycker det är ett väldigt fint namn över huvudtaget!

Hur sätter man ett mått, på både sig själv och andra? Jag menar, hur kan jag avgöra vilken sorts människa jag är eller någon annan är. Jag blir alltid en smula förvirrad över det och undrar ofta vad det ska gå att göra åt. Jag tror aldrig vi ska sätta mått. I så fall bara riktigt bra mått, typ som att du är bäst, vacker, fantastisk, fin och liknande. Men aldrig nedvärderande. Jag vet inte med er, men jag har en tendens att hela tiden se ned på andra...Och på mig själv. Det är så lätt gjort. Att hela tiden ifrågasätta. Jag tror vi fungerar ihop med i stort sett alla människor som lever på denna jord. Men ändå så hör man väldigt ofta hur två personen inte umgås för att de inte fungerar ihop. Jag förstår att det kan bli så. Det är bara det att ibland så får man helt enkelt anstränga sig, och bara göra det som behövs för att relationen ska fungera. Jag är ingen allvetandes person, vet inte ens om jag borde heta Sofia, för så vis är jag ju inte! Men samtidigt så tror jag ibland att jag vet saker, att jag har rätt. Men då får jag påminna mig om att allting som jag äger, allting som jag är bra på. Är inte mitt, det kan försvinna snabbt med bara en blinkning. Ibland tar de sakerna överhand över mig. Att jag måste vara extremt duktig på att göra alla de sakerna, som att sjunga, och plugga och allt! Som om det överhuvudtaget spelar någon roll. Jag ska skriva det här för sista gången på bloggen (så inte för sista gången, men det blir mer tungt om man säger det så), Om du verkligen vill någonting, och du har ditt hjärta i det, kan du gå hur långt som helst! Aldrig att jag släpper den tanken, den ideen. Jag kommer aldrig stå ut med att höra att jag inte är tillräckligt bra. För om jag ska göra någonting, då kommer jag lyckas. Möjligen har jag glidit in på tusen saker nu, och kanske förvirrat er totalt. Ville bara få det sagt.

"Mest av allt, vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv"

Like the sand through the hourglas, so are the days of our lifes

Annas namnsdag, skickat in bilder, haft kör fika, Np prov även och umgåtts med mina vänner. Det är vad jag gjort! Men egentligen tänker jag inte lägga ned mer tid på det!
Kram!


7, 8, 1 och 2 beställdes! :)


2 kor 4:16-18

Förlåt för igår...Det var liksom ett litet fint utbrott bara! Eller ja, snarare PMS. Ni vet hur det är :) Iallafall så har jag inte mycket att säga, jag är trött, och verkligen utled på att vara sjuk. Jag orkar det inte mer! Jag pallar inte mer! Jag är FRISK NU! Och dessutom så ska jag till skolan imorgon, och få MVG på Np i matte! Annars blir jag rejält arg. Idag har jag inte mycket mer att säga. Ha en fantastisk dag! Eller, kväll, eller ja, resten av det! Men iallafall. Så jag ska fortsätta med mitt julklappspyssel! Jag insåg precis en sak. Igår skrev jag att jag var trött på att ge komlpimnager utan att få det tillbaka! Men, jag insåg precis att Gud gör exakt det samma för mig. Och jag ger inte mycket tillbaka. Han älskar mig villkorslöst! Det är helt fantastiskt, och en underbar sak egentligen. Åh, snälla se filmen Fireproof. Den ger mycket styrka. Jag får så mycket av mina styrka från Gud!
Ni som har en bibel:
Slå upp 2 kor 4:16-18!!!

KRAM!


2 kor 4:16-18

Förlåt för igår...Det var liksom ett litet fint utbrott bara! Eller ja, snarare PMS. Ni vet hur det är :) Iallafall så har jag inte mycket att säga, jag är trött, och verkligen utled på att vara sjuk. Jag orkar det inte mer! Jag pallar inte mer! Jag är FRISK NU! Och dessutom så ska jag till skolan imorgon, och få MVG på Np i matte! Annars blir jag rejält arg. Idag har jag inte mycket mer att säga. Ha en fantastisk dag! Eller, kväll, eller ja, resten av det! Men iallafall. Så jag ska fortsätta med mitt julklappspyssel! Jag insåg precis en sak. Igår skrev jag att jag var trött på att ge komlpimnager utan att få det tillbaka! Men, jag insåg precis att Gud gör exakt det samma för mig. Och jag ger inte mycket tillbaka. Han älskar mig villkorslöst! Det är helt fantastiskt, och en underbar sak egentligen. Åh, snälla se filmen Fireproof. Den ger mycket styrka. Jag får så mycket av mina styrka från Gud!
Ni som har en bibel:
Slå upp 2 kor 4:16-18!!!

KRAM!


Ett rop på hjälp!

Vissa stunder i livet så tappar jag greppet. Ett sådant är just precis nu! Hösten har varit tuff. Det går liksom inte att undkomma, Att gå i skolan 40 timmar i veckan, att komma till en helt ny plats, utsättas för ett helt nytt tryck och liknande. Det har tagit på mina krafter. Jag kanske inte visat det i min blogg, men människorna i min närhet har märkt det. Varför ser inte människor när man behöver ett upplyftande ord. När man behöver ett sms som bara säger " hej, du är fiN". Bara för att påminna personen. För vi glömmer sjukt lätt bort det. Iallafall gäller det mig och jag tror att det gäller flera. Vet ni vad som är störande. att få höra att man är bra på att ge komplimanger medan man aldrig kan ge en komplimang till en själv.

Den slutliga frasen i mitt hvuud jag ser
jag räcker inte till, och jag orkar inte mer

Hur tiden sakta flyter samman till en
är ett fenomen jag aldrig lär förstå
men jag ger och ger, men får aldrig tillbaka
bara en fråga, hur klarar man sig då
borde kanske anstränga mig
och göra någonting annorlund
men den slutliga frasen i mitt huvud jag ser
jag räcker inte till, och jag orkar inte mer


This is the girl I'm looking for

Eh, blev visst lite djupt, men, men :P


Då smäller det

Den 23 februari så ska jag sätta i tandställning. Ogilla!

In this other space

Här om veckan fick vi en uppgift av vår SingSong lärare att skriva en låt om den "inre kritikern". Först hade jag ingen aning om vad jag skulle skriva men sen så har det faktiskt poppat upp ideer och här är texten till mitt utkast. Snälla kommentera!

Hey, may I say a word
I've been quiet for a wile now
It hasn't been me you've talking to
cause I havn't let my self trough

I don't mean to hide, I want to show
I want to say way, but I always starts to talk so slow

In this other space
the person I am being kept in place
in this other mind, I don't know who I am
and in a way I think you'll
never understand

Vad tycker ni? Fattar ni poängen? Aja, snälla kommentera!

Veckans artist: Säkert!


Veckans artist!
Tänkte börja med en sak där jag en gång per vecka lägger in en artist som jag tycker är värd att lyssna på. Hoppas ni gillar det!
Idag så gäller detta Säkert. Säkert består av en artist som heter Annika norlin. Hon är extremt duktig och har även ett annat band som heter Hello saferide. Också väldigt bra men idag gäller det hennes solokarriär. Låten här ovanför är en av mina avsoluta favoriter. Det är inte många artister som kan skriva så bra texter som hon. Iallafall inte svenska. jag kan tycka att svenska texter blir lama och lite för kliche. men inte dessa! De texter hon skriver saker som verkligen kan nå in i många! Iallfall så kan jag bara säga att hon är min största förebild inom musik! Jag tycker inte det går att hitta någon bättre artist än henne inom sverige i samma schanger som hon.

Absoluta måsten med säkert:
Ditt kvarter
Är du fortfarande arg
Och jag grät mig till söms


Så mycket bättre

För det blir bättre, när vi är tillsammans
så mycket bättre för oss allesammans

Ett program som jag inte ägnat någon tid åt i höst är "Så mycket bättre". Jag tyckte under reklamerna att det bara visade ett lamt och lite småtöntigt program faktiskt. Men iallafall så är jag idag sjuk och satte mig ned vid TVn och slog på fyran. Av en slump började precis detta program och i en timme har jag nu suttit helt hänförd över hur bra programmet faktiskt är. Anledningen till detta kanske ni frågar om? Ja, kanske är det svårt att sätta fingret på, men under tiden har det poppat upp en del funderingar. I just detta program så kom man så nära alla artisterna som är med! Det känns som om ingen av dem håller inne med någonting utan de visar verkligen sig själva. En stor anledning till detta tror jag är att de spelar deras egna låtar, Genom att spela sina egna låtar, och få höra dem, gör att personer öppnar sig. En låt som man själv skrivit innehåller mycket av en själv och att då få den uppvisad i en ny version gör att det återigen väcker upp känslorna man en gång kände när man skrev låten. Det är starkt att få höra en låt som man själv skrivit. Det kan vara starkt att bara spela upp sin egna låt. Iallafall så var programmet riktgit bra. Ett ritkigt feelgood program! Så om du som jag kanske inte har all tid att sätta sig ned på lördagkvällen så sätt på fyran kl fyra på söndag eftermiddag och njut! Hoppas verkligen det kommer en till säsong!

Betyg: @@@@@/@@@@@

Snälla se det!


Låt mig få tända ett ljus, tända det bara för dig!

I kylan så njuter jag av att det är andra december. Jag älskar teskedsgumman, måste bara säga det! Snälla kolla på den, den är riktigt fin! Iallafall så har jag mycket att göra och mycket att hinna med. Kom till smala gränd, på söndag :) Och nu vill jag avsluta med:

Åh, visst är det som en dröm
åh, visst är det härligt
varje gång som stjärnan tänds
så längtar jag förfärligt

Den andra december är här igen
då saknar jag granen förstås
Den andra december är här igen
då är julsen snart här hos oss


Cause it's love

Hitta fler artister som Anna Sofia Margareta LindénMyspace Music
Flera nya låtar, och försöker uppdatera mer och mer. Ledsen för kvaliten, men kommentera gärna!!


Though life had changed

Hitta fler artister som Anna Sofia Margareta LindénMyspace Music


Det stämmer fortfarande in då och då. När du är i närheten.

_____________________________________________

Du kan gå, här finns ingenting kvar
lämna mig här, jag klarar mig
Livet var lätt, de allra flesta dar
men nu, så ser det svårt ut, utan dig

En dröm, någonstans väcks
en sång någon på den lyssnar
En dröm, någonstans släcks
en sång, någonstans tystnar

____________________________

Hey, may I say a word
I've been quite for a wile now
Hey, it has'nt been me, ya talking to
cause I've been trying to hide

I don't really know why
just know that I did
I don't really know how
but on the inside I'm just a kid

Look at me now, and see me here
face the truth and don' give me another lie
soer with me, with my dream, with my hope


Four seasons


Fyra olika årstider, kan få min klädstil att variera mycket!! Fast aldrig byxor, det är det som jag kan garantera!


So you think it's easy to try?

Kära nån, jag kunde inte läsa vad Agnes Jarl skrivit på sin blogg www.konstomode.blogg.se , utan att själv bli väldigt sugen på sommaren. Jag sitter i min soffa, men gränsen till feber, ont i halsen, och snuvig. Tycker inte om det. Men jag blev liksom inte utsläppt i minus arton grader. Men iallafall så har jag själv nu en otrolig längtan till sommaren samtidigt som det faktiskt är allra första december. Att öppna mina fyra adventskalendrar gör mig alltid lika glad! Men iallafall så kan jag också känna längtan till min sommar. Nere i skåne, mäsinge. Där solen skiner, korna står och muar. Stranden ligger inom räckhåll till det blåa oskuldsfulla havet och allting annat. Jag saknar det verkligen! Men nu väntar faktiskt december och snö och mycket glädje!


Åh, jag saknar det!


RSS 2.0