Stress. Paniken. Över vad som snart tar slut. Men som jag definitivt inte vill ska sluta. Gå inte härifrån. Lämna mig inte till den grå och kalla som kommer efter dig. Du har så mycket att ge till mig så stanna kvar. Låt mig få del av dina vackra dagar och ditt solskens leende.
Jag har bakat och sytt under de senaste dagarna. Något av min favorit sysselsättning. Göra något med händerna. Känner att jag har lov från skolan då jag inte skriver något alls nästan i musikväg. Skamligt alltså.
Jag trivs bra. Men jag saknar Stockholm. Jag saknar mina vänner där och min klass. Men ändå är det mycket fint att vara här! Jag njuter av varje sekund.
Jag har nya vita converse. Fantastiskt.
Så var sommaren halvt förbi. Men min sommar har inte varit ännu. Det har varit som om sommaren legat och dröjt medan jag har varit iväg både hit och dit och nu gäller det. Det finns saker som gör mig glad. Det finns saker som gör mig mindre glad också. Men jag är lycklig. Livet alltså. Det bara flyter och där springer jag bredvid. Bitvis är jag ikapp men den tappar jag fart. Jag saktar ner, stannar, tar ett andetag och nya krafter! Fortsätter och fortsätter. Når nästan fram men tappar greppet igen.
Oj. Nåväl nu börjar sommaren. För mig. Och här ska njutas.
Mitt liv beror av någon. Tar han bort sin kraft kan jag inte längre andas. Det är coolt. Och skrämmande. Men han vill aldrig ta bort sin kraft. För han är grym och älskar dig!!
Jag ska till Way out west. Nice!!
London. Picaddilly circus. West end. East end. Oxford street. Hyde park. Big ben. Notting Hill. Kensington. Allt var precis som jag tänkt. Notting hill överträffade alla mina förväntningar. Det var sådant liv i staden. Ett liv som inte går att beskriva. Älskade den.
Du är perfekt. Precis som du är. Inget behöver förändras. För du är så som Gud skapade dig.
Hejdå stockholm! hej Skåne!
Nu far jag. Bort, för sju veckor. Jag kommer hem sen. Men då är allting alltid förändrat. Det är som om världens vrids om lite under tiden jag är borta. För visst är det olika världar i Skåne och i Stockholm. I Stockholm lever jag vardag, gör altid någonting och trivs bra med det. I Skåne är det avkoppling. Att bara ta det lugnt och inte göra någonting als. Just nu är jag i behov av den andra världen. Men jag ska till England. Flyget till London går klockan fyra på onsdag. Jag ska i och för sig inte klaga. Jag har tjatat om det här i flera år nu och äntligen är vi påväg dit. Har drömt om den där staden så många gånger att jag får för mig att jag varit där. Men det har jag ju inte. Inte förrän nu. Det blir nog inte mycket skrivande av mig under dessa veckor. Bara lite....Farväl nu Stockholm. På återseende.
Har du träffat Agnes vet du precis vem hon är.
Alla vrider huvudet efter henne vart hon än går.
Ibland önskar jag att jag var henne bara för en dag
för att få se hur det är att inte alltid vara alla till lags
Hon vågar alltid vara sig själv, vad som än är
och hon ber om vad som helst men är aldrig till besvär
Hon kan dansa runt och ser alltid bra ut ändå
lär du känna henne ser du att hennes inre är vackrare än så
Har du nånsin träffat henne
glömmer du aldrig vem hon är
Har du träffat Agnes vet du precis hur hon är
hon har varit i Paris och Budapest
Ibland önskar jag att jag var henne bara för en dag
För att se hur det är, vilken stad som egentligen är bäst
Hon kan allting, mer eller mindre bra
men det finns inget hon gör direkt dåligt
ibland tror hon kanske att hon inte är något att ha
men många säger att det är precis så hon ska va
har du nånsin träffat henne
glömmer du aldrig vem hon är
Jag har träffat Agnes och jag vet precis vem hon är
jag vet att hon är mycket orginell
men har du träffat henne så låt henne aldrig gå
för en sån som henne kan du aldrig mer få
Sen jag har träffat henne
glömmer jag nog aldrig vem hon är.
Jag har just nu ett riktigt ilandsproblem. Sånt där som man inte borde klaga på men som man gör ändå. Jag har sommarjobbat i sommar och jag har nu ett val. Antingen lägger jag en stor del av lönen på en festival som troligen kommer vara hur kul som helst och ett minne för livet. Eller köper jag den gitarren som jag drömt om i tre år och som jag kommer ha nytta av i hela livet. Jag vet att jag inte borde klaga. Men jag vet inte alls hur jag ska göra. Det är svårt trots att jag vet att båda alternativen ju blir bra!
Jag har vänner över hela Svergie. Verkligen! en bor högt upp i Norrland och en i Skåne. Resten är utspridda där i mellan. Och konstigt är det att en person som jag har här på Ekerö kan kännas mil längre bort än vissa andra som bor långt ner i tillexempel Göteborg. I göteborg har jag en fin vän. Hon är underbar.
Men iallafal så spelar avstånd mellan människor inte alltid roll så länge man är bra vänner. Det är när vänskapen vacklar som man behöver ha nära till varandra och kunna ses regelbundet. Men visst är det alldeles underbart med de vänner som du kan se efter ett halv år och prata på som om det var igår.
Jag har fått midnatt i paris. Kan livet bli bättre? Förhoppningsvis blir det mina nybakade cookies och den lite senare ikväll med bror min. Han är hemma just nu. Jag är glad över det men jag säger det inte till honom. Då skryter han bara!
Jag ska lära mig att spela fiol. Det har jag bestämt mig för helt och hållet!!
Otroligt bra förhoppningsvis.
