Snön ligger vit på taken.
Det blir ingen vår. Inte än på länge iallafall. Men sådana här soldagar har jag inget alls emot. Idag har jag lett och solen har lett. En leende dag helt enkelt. En bra dag! Känner för att plugga och sen laga mat till far och mor. Ska nog göra så faktiskt. 
Speglas av dig
Jag reflektera ofta, allting som jag inte tycker om
ofta är jag någon som jag inte känner vid
men allt det mörka, hemska, strömmar genom
mig ständigt trots att jag har dig brevid
Vill egentligen aldrig säga, ett enda ont ord
men när samvetet kopplar ur säger jag vad som helst
saker som får mig att vilja försvinna under jord
och som sårar varenda en som hör
Jag önskar jag kunde speglas mer av dig
vara mer som du är
kunna känna, tänka som du
speglas av dig nu.
Kan jag få vara din vän, en tjänst större än nått
vill bara ha dig i närheten
hur många vägar har jag egentligen gått
hur många gånger har jag undrat vad som kommer sen
Jag önskar jag kunde speglas mer av dig
vara mer som du är
kunna känna, kunna tänka som du
speglas av dig nu.
Nu vill jag ha vår
Det är dags för vår. Och en kulturell sådan.
Kamera sladd funnen, hela julens fröjd är vunnen.
Bara så att du vet.
Intressant
Önskar att jag var en poet. En poet som kunde förtrolla med ord. En poet kan ha med sig allting som han behöver överallt. I få ord rymmer stora sanningar och stora tankar. Allt du kan höra är det du kan ta in. Ingen kan tvinga dig till att höra mer än så.
Utställning
Solen värmer taken varma, och flickan brevid mig ler
skogens dunge ligger där som en katt och steker sig
Jag går här och drömmer, bara en liten stund
jag vill inte kan inte komma i underfund
Jag ler åt pojken på sin häst, brevid honom en pirat
näst en blomma jag inte förstår
ingen går så långsamt som jag går.
Kvinnan bredvi ler inte tycker jag men alla säger att hon ler
kanske hon innerst inne är arg, och att bara jag ser.
Att visa brösten på offentlig plats är inte alls okej
polisen kommer efter och efter polisen kommer fler
Jag ler åt pojken på sin häst, brevid honom en pirat
näst en blomma jag inte förstår
ingen går så långsamt som jag går.
Jag tvivlar inte på att damen i blåa klänningen vinkade åt mig
och inte heller att du hörde det jag sa till dig
men jag ler åt pojken på sin häst, brevid honom en pirat
näst en blomma jag inte förstår
ingen går så långsamt som jag går
Knacka på axeln försiktigt, det är taveluställningens direktör
tydligen har alla gått hem
han visar ut mig, tackar så mycket
och så stängs dörren igen
bra grej.
Fighting for something I don't know
Denna vecka har flygit förbi som någonting jag inte riktigt förstått. Nog en av de veckor jag alltid kommer komma ihåg mest. Men nu är den snart förbi och jag är så sugen på att ha helg. Kanske åka skridskor, leva lite. Jag älskar att gå i skolan. Jag lever för att få gå och träffa mina vänner där. Det är verkligen därför jag åker. De där tunga mornarna så tänker jag bara på vilka jag snart ska träffa och så blir allt så mycket bättre.
Har skrivit klart min Eu-uppsats nu...Den är fyra sidor lång. Det irriterande är ju just det att den bara ska vara tre sidor vilket kommer betyda att jag måste klippa ur saker. Det tycker jag inte alls om att göra. Ibland älskar jag att vi ska ha 1,5 som radavstånd och ibland inte.
Det är något med dig som gör att jag är mig. Jag vet inte vad men du känner mig så väl så du vet säkert. Uppskattar så mycket de vänner jag har. Som man säger, när du inte är som vanligt är det de de som står kvar som är dina vänner. Så sant.
Vart jag mig i världen vänder
Jag kanske åker till Paris. Kanske strövar jag omkring runt triumphbågen i regn och sol och lever mitt liv där.
Eller kanske jag åker till London. Går teach musicschool och spelar musik dagarna i ända. och sedan avslutar jag med en musikal varje kväll.
Kanske åker jag ner till Göteborg. Går på Musikalhögskolan och lär mig allt jag behöver lära mig. Då kan jag träffa mina göteborgvänner varenda dag.
Kanske stannar jag i stockholm. Jobbar på ett café och går på kvällskurser på universitetet. Då kan jag läsa en kvällskurs om blommor och en om teater. Vilken grej.
Kanske börjar jag på folkhögskola. Hänger med härliga människor varenda dag, tjugofyra timmar om dygnet.
Det finns tusen möjligheter. Och jag älskar det. Men på ett sätt är jag glad att jag slipper välja på ett tag. Men tänk va? Vad jag än väljer kommer det ju att äga!
metall i mun. USCH!
Jag kan inte äta ordentligt. Jag kan inte prata ordentligt. kan inte sjunga ordentligt.
Nej men usch Anna, du måste sluta klaga!
Jag ska äta nu. Någonting mjukt och gott!
Jag var ung och dum, men det är jag dock fortfarande
jag har ett fint minne.
Det är från när jag var 13 år, när jag gick i sjuan.
På nobel hade vi alltid en fin tillställning med en show och fin mat i min förra skola och detta var en av de gångerna.
Jag hade sjungit tillsammans med bara nior på min skola och hade sjungit "last christmas" helt själv inför hela skolan under showen. Under övningarna till det hade jag börjat lära känna niorna lite och hade såklart fastnat för en av dem som jag tyckte såg ut som min drömprins. Men så när vi hade sjungit på nobel visste jag ju att det var över, jag skulle ju inte träffa honom mer.
men så var det middagen efter showen och jag var påväg till mina vänners bord då jag hör honom ropa "Anna, kom och sätt dig här". Så får jag gå och sitta vid den killen som gick i nian och äta middag med alla nior på min skola.
Det var ingen stor grej. Vi var tvugna att sitta kille tjej så egentligen var det nog bara en lösning för honom. Men för mig, som tretton år, var det fint att få sitta där!
hahahaha. töntig grej.
en mildare variant.
Jag intalar mig att jag inte var mig själv
eller är jag precis den som jag var ikväll
Ibland så är jag inte mig. Ibland så går det bara inte. Fast det värsta är att den personen jag är då är precis lika mycket mig som den person som jag tycker om. Tror jag iallafall. Men det är så konstigt att jag blir så. Har alla så, att de blir någon annan ibland?
För mig kommer vändningen så otroligt drastiskt så att det inte är klokt åt det. Jag kan sitta och prata och ha hur roligt som helst tills någon som jag inte känner sätter sig ner vid bordet. Då blir jag knäppttyst, sitter kanske och ler och ser trevlig ut men säger inte ett ljud. Varför? Har ingen aning.
Men jag tror det är för att jag inte förväntar mig att personen som går och sätter sig ska förstå vem jag är. jag tror någonstans att jag är för konstig för att förstås på första intrycket. Mycket mycket märkligt faktiskt. Men det är nog så. Jag vill ge personer som träffar mig första gången en mild start på den personen som sen kommer komma. Men egentligen är det ju så konstigt för antingen tycker personen om mig för den jag är, helt och hållet. Eller så gör den inte det.
Min bror spelar Mumford and sons just nu och det är något av det bästa jag hört. Så sjukt bra. 
Jag bara är sån.
Way Out West
Tänkte passa på att tipsa om det som jag tror blir den absolut bästa festivalen i sommar! Med Bon Iver och Refused kommer det blir sjukt stora och mäktiga konserter och sen med två av mina absolut favoriter: Feist och First Aid Kit. Det kommer att äga. Tyvärr är den en smula dyr, 1,6 för oss som är under 18. Men, men den är värd. En stadsfestival i mysiga göteborg. Kan det bli bättre?
ska göra pannkakor m syster till lunch så går nu. ha en fin söndag!
regnet faller bara för den som tillåter det.
Jag skriver mycket mycket musik just nu. Det känns bra, att jag faktiskt kan få till att skriva musik när jag verkligen lägger manken till. Här om dagen skrev jag textrader "solen går bara upp för den som tror på den". Jag gillar konceptet. På ett sätt tror jag att det är så. Bestämmer du dig för att livet suger kommer nog livet suga. så tänker jag iallafall.
Senaste nytt: Juholts avgång. Jag tycker det är bra! Jag känner att han inte riktigt passade som ledare för partit och han gjorde att iallafall att jag inte ville rösta på socialdemokraterna, för jag vill inte ha honom som stadsminister. Överhuvudtaget har jag ingen större koll på politik vilket skrämmer mig lite att jag kommer rösta i nästa val. Har ingen aning om vad jag kommer rösta på.
Påtal om detta 18års år så fyllde min vän Agnes 18 i torsdags och jag var på en mycket trevlig middag för henne i går kväll. Det var mycket trevligt, och väldigt väldigt god mat!
Livet tycks leva, trots att jag inte riktigt gör någonting för att få det att gå. Det känns ganska så bra.
hm
Och det här är vad alla har sagt om mig
I want to have you nere,
but still there is something shiping you away
Cause sometimes it's like you don't even know my name
Aren't we supposed to know everything about eatchother?
But how come it don't seam to be like that for us
Can you tell the colour of my shoes, do you know my size
do you know if I prefere black or blue, if you tell me that
I'll tell if I need you
I know every little thing
that there is to know about you, inside out
but can you answer 'bout my middle name, without doubt?
aren't you supposed to know me just as well as I?
But how come, when I ask you, you always lie?
Can you tell the colour of my shoes, do you know my size
do you know if I prefere black or blue, if you tell me that
I'll tell if I need you
Can I sing hight or do I sing low, do I usually drink milk
Are my eyes brown or green, tell me this
and let me know if you have seen
Can you tell the colour of my shoes, do you know my size
do you know if I prefere black or blue, if you tell me that
I'll tell if I need you
and if you don't do that,
I'll lie and say I don't need you.
!!!
Vill hitta min kamerasladd.....otroligt gärna!!!
Helt ologiskt.
Det var ett år sedan om bara några dagar. Eller exakt den 31 januari. Och jag kan fortfarande inte förstå hur allting kunde gå så snabbt. Men det gjorde det. Molly drog in mig i ett rum och förhörde mig. Issa släpade med mig till en second hand och ja, gjorde samma sak. Emelie och jag gick ut på en promenad i mer än en timme och då hinner man prata om hur mycket som helst. Jag vet inte hur jag ska tacka för de vänner som jag fått på kulturama. Jag kan inte få till det.
Jag tycker så mycket om er. Jag tycker så mycket om att ni tycker om mig för den jag är! Är så tacksam för det.
hahahha. Crazy girls.
jag har aldrig påstått att vi är normala.
Det skulle aldrig bli du och jag
du har blå ögon och det har jag med, och du ler på ett visst sätt
Man måste trivas med varandra säger dom ju, och det gör ju du och jag
när jag säger något roligt skrattar du ju, och jag vet hur du kan va.
Men det sägs att det inte alltid räcker till, kanske var det så med oss?
och det sägs att det inte går att fixa till. Inte ens hur gärna man vill
För du var inte den som jag skulle ha, och det visste alla redan
nej vi, vi blev inte riktigt tillräckligt bra, men jag struntade i det, dag efter dag.
Man hämtar sig alltid säger dom ju, och det gör nog även jag
men inte när jag går förbi där vi var, och undrar om du är kvar
Man måste glömma säger dom ju, och jag vet jag har försökt
Men jag kan inte radera dig ju, för jag vill ha dig kvar
det kanske sägs att det inte alltid räcker till, kanske var det så med oss?
Och det kanske sägs att det inte går att fixa till, men ingen vet hur gärna jag vill!
Men du var inte den som jag skulle ha, och det visste alla redan
nej vi, vi blev inte riktigt tillräckligt bra, men jag struntade i det, dag efter dag.
Nej jag jag var inte den som du skullle ha, och det visste du nog redan
nej jag jag var inte riktigt tillräcklgit bra,
Hur kunde jag strunta i det...dag efter dag?
USSSCH. Ytterligare en sån där hemskt och olycklig kärleksberättelse. Jag vet inte riktigt var de kommer ifrån. Det här är en sån där då hon inte riktigt kan förstå hur de inte kunde passa ihop. För enligt henne stämmer ju allting precis så som alla sagt. Alltså hur två personer kan verka helt perfekta för varandra utan att det faktiskt är menat att det ska vara dom.
Jag önskar att jag kunde förklara allt för dig. Men det kan jag inte ens göra för mig.
VECKAN ARTIST: OLA SALO!
När jag var kanske tio år sa mina bröder åt mig att lyssna på "The Ark". Jag tyckte att det var det sämsta jag hört tills en dag då jag lyssnade noga på den som sjöng. Rösten var en av de bästa jag hört. Så jag började lyssna, mer och mer för varje år och så nu för några år sedan så upptäckte jag att jag fkatiskt hade fått dem som ett av mina alldeles egna favoritband.
Så när de splittrades i höstas var det klart att jag var lite ledsen. Men att Ola Salo skulle lägga ner musiken, var det nog ingen som egentligen trodde på. Han fortsätter och nu syns han överallt. Tillexempel på Göta Lejon och The Voice.
Hans röst är unik. Hör du några toner av honom så vet du om att det är han. Det är det häftiga med honom. Sen kan jag inte ens diskutera hans röstkvalité för det finns få toner som han INTE kan ta.
Jag låstas att det är av kärlek till stan jag stannar kvar.
I år vill jag vara kulturell. Vi pratade om det här om dagen att det är ganska konstigt. Man bor här i en storstad där det visas hundratals teaterföreställningar, konserter och musikaler. Miljoner människor åker hit för att få uppleva EN av dessa. Och så sitter man här, en riktigt stockholmare, och har aldrig tid att göra någonting av de där roliga sakerna som vår vackra stad faktiskt erbjuder.
Så vi beslöt oss för att vi ska bli kulturella. Med vi menar jag mig själv och mina närmsta klasskamrater. Vi ska börja gå på opera och teater. På musikal och grymma konserter! Några av sakerna jag skulle vilja göra i år är att se Ola Salo på götalejon, vilket jag tror kommer gå ihop. Det är en annan grej som jag är mer osäker för. Way Out West, en festival i göteborg, verkar bli så otroligt bra iår! Vill hemskt gärna gå men vet inte om jag kommer få möjligheten. Men ska försöka av hela mig.
Om ni har några tips på bra grejer i stockholm iår, kommentera gärna!
Och jag ska göra allt det som jag ville, innan jag träffa dig.
-handla frukt och nötter, annars är detta godsiförbud oooouthärdligt.
-Hämta ut min underbara "vänner"box!
-Väntar in mina snygga glasögon...Vill bara att de ska komma nu!
-Ta det väldigt lugnt och skönt. Jag gillar nämligen att ta det lugnt och skönt.
Jag klarar en månad med kyla, men inte mer! Jag vill tillbaka till min sommar.
baka kaka på fem sekunder
Ett intressant fenomen. Vill så gärna spela in låtar NU, men är fortfarande en smula förkyld tyvärr så det blir inte av. Men snart så!
Livet spelas även om du inte tryckt på play
jag har gått min första skoldag 2012. Och jag är nästan redan skoltrött. Fast nej, jag är inte trött på skolan, jag är nog bara trött. Ska ta en lugn helg.
jag har börjat mitt godisförbud. Eller sötsaker förbud. Det är svårt, jag gillar frukt men hallå! En Apelsin motsvarar tyvärr inte en bit apelsinkrokant. Iallafall inte i energin.
jag har sett tre astrid Lindgren filmer senaste dagarna. Emelie berättade att hon sett Peter Pan igår. Det är sorgligt hur dagens barn inte ser på de klassiska filmerna längre. mina barn ska bara se Disney klassiker och Astrid Lindgren...och Harry Potter.
Det är så lätt att säga att man inte gjort någonting när någon frågar. Men oftast har du gjort en hel del. Bara du tänker efter en stund.
(har beställt vännerboxen!!! För halva priset på cdon, det kallar jag nice)
jag har klippt mig också. ganska kort. Jag älskar det!
What means all those words.
Ef 6:10
Var dagen bibelord här på min blogg!
Och jag kände behovet av att söka upp betydelsen för ordet "oerhörd"
oerhörd
- som man aldrig hört talas om, utan motstycke, makalös, unik, oöverträffad
Alltså: Hämta nu styrka hos herren, av hans makalösa, unika, utan motstycke, oöverträffade kraft!
Utkast: Jan. 8, 2012
everything falls in to places, right now
Everyone's really nice, right now
but it will only last for a while
but whyyyy is it so hard to realize
Everything goes my way, right now
everything lift's me up, right now
everyone seams to like me, right now
but it will only last for a while
but whyyy is it so hard to realize
that it'll continue for ever
Everything's falling down, right now
everythings going wrong, right now
everyone's making me crazy, right now
will it only last for a while?
Everything seams so dark, right now
everything breaks my heart right now
everyone loosing me, right now
will it only last for a while?
but why is it so hard to realize
that it will only last for a while
and the ups and downs
will continue for ever!
Livet har alltid, ständigt, upp och ner kurvor. Det konstiga är bara att när det är bra, går man ständigt och väntar på att allting ska falla sönder, då vet man att det inte är förevigt. Men är det dåligt så ger man bara upp hoppet på direkten, då tror man aldrig att det blir bra igen. Det som gäller är istället att lära sig att det kommer alltid finnas upp och ner, men att aldrig förlora hoppet på att det blir bra igen, det är ganska smart!
Everything's okay
Har tagit lite paus över helgen, eftersom det känns bra att göra det ibland, att inte känna behovet att blogga ständigt, utan mer skriva när jag känner för det!
Här hemma driver jag lite eget hushåll just nu, vilket är hur roligt som helst! Ska laga massa mat i veckan, städa och dona och ha mysigt med min lilla familj!
.....
Så sant som det var sagt
You've got to dig a little deeper!
Det är så ofta som vi lär känna personer för att vi behöver en plats utfylld i vårt liv! Typ som att tänka "okej, detta kan bli min omjaginteharnågonattträffavän" Jättemärkligt att vi gör så! eller den klassiska som många av mina vänninor och jag gör, att placera in killarna i "kandidatfacket". Alltså de som är möjliga till att kanske bli något mer i ens liv än bara en vän. Men om du alltid gör så, slutar det lätt med att du står där med ett liv som ser ganska bra ut på utsidan, men inte är något vidare om man går djupare in i relationerna.
Jag vill verkligen lära känna personer. Ni vet när personer intresserar en så mycket att du bara frågar och frågar för att lära känna den! Och de personerna som du faktiskt blir lite sårad över om de inte vill lära känna dig, för att du verkligen vill lära känna dem!
Dessutom tror jag att alla vill vara sådana som är intressanta att lära känna. Sånna som man bara ska hinna ta en titt på och säga "oj, den där vore intressant att känna, veta mer om".
Vi vet så mycket anser vi själva. En bra liknelse på oss människor är ett isberg. Du ser cirka 10% av isberget medan 90% är under ytan. För att se det måste du dyka ner. Ungefär som oss personer. Du ser 10% och du kan alltså inte döma en person på de 10% för då kan man ju gissa att du kommer döma fel ett antal gånger. Utan du måste gräva lite djupare, lite längre ner, för att förstå personen.
Intressant fenomen det där med relationer. Svåra att ha, vi är beroende av dem och de tar upp de mesta av vår tid. Och ändå kan ingenting förbereda dig på relationen du får imorgon eller om ett år, för alla är olika!
(ps. tack helena för ett sjukt intressant samtal idag!)
Snurrigt
-Min första dag på Kulturama, typ varje steg jag tog sitter fortfarande i!
-Första arbetsdagen på sommarjobbet. Det värsta jag gjort!
-Skolavslutningsdagen
-Tillfället då min kusin och hans blivande fru skulle gifta sig.
-Stunden då jag sa hejdå till mina stockholms vänner för sommaren...usch.
-kvällen innan min födelsedag
-Solnedgången i Gränna tillsammans med fina kusiner
-sista kvällen på Frizon,då jag var i stort sett den enda som inte gick på Blindeside, utan ett annat grymt band!
-Promenaden med Agnes upp på Maskbacken!
-Mollys överraskningsstund.
-och massa massa mer.
Jag orkar inte riktigt tänka efter alla,det blir lite drygt.Men de finns där, alla, i mitt huvud, innerst inne!
Sunshine
sunshine in my eyes can't make me cry
If i had a day that I could give to you
I'd give a day that made you feel like this!
Trygga grunden.
I vissa stunder når det en att det finns starka stoplar i ditt liv. Vissa tror du är starka, men när det verkligen gäller rasar de gärna ihop. Vissa står starka under de tillfällen som de vill stå starka, och vissa står kvar men håller knappt upp dig.
Men så finns det en stolpe. En enda stolpe som aldrig någonsin brister. En berggrund som aldrig någonsin blir rubbad av stormen! Sjukt häftig grej!
En smart tanke som jag tagit från en smart vän:
Det finns fyra olika variationer.
1. gud finns inte, Anna tror inte att han finns.
jag lever mitt liv utan att tror på gud och jag dör och sen är det slut.
2. gud finns inte, Anna tror att han finns.
jag lever mitt liv och tror på gud och jag dör och sen är det slut.
3. gud finns, Anna tror inte att han finns.
jag lever mitt liv utan att tror på gud och jag dör och går miste om en schysst evighet.
4. gud finns, Anna tror att han finns.
jag lever mitt liv och tror på gud och jag dör och får hänga på en plats så fantastisk att jag inte ens kan föreställa mig hur hörnet ser ut.
För mig blir ett av alternativen sjuukt mycket bättre än alla andra.
Framför allt så har jag insett att Gud finns, och då finns det inget annat alternativ att tro på honom!
Enkla tankar under en onsdagkväll
Det tror jag iallafall, saknaden försvinner helt enkelt inte. Jag kan ibland börja gråta över min farfar nu, när det är sex år sedan han dog. Det är som om en person har varit i ens hjärta en gång och när personen försvinner så finns platsen förevigt kvar. Ingenting fyller ut den. Ditt hjärta kan växa men aldrig minska. Platsen tar aldrig slut. Därför så gör det alltid ont när du tänker på personen för du känner tomrummet i ditt hjärta.
Minnen försvinner inte. De som präglade dig glömmer du aldrig, de finns förevigt kvar. Därför finns personer kvar i dig för alltid. Detta gäler även en förlorad vän. Även om personen förändras så finns minnena kvar av hur personen var en gång, och saknaden efter just den personen finns också kvar.
Tiden läker INTE alla sår. Men med tiden lär du dig leva med dem. Med tiden tar ofta de vackra minnena över de dåliga. Och det är det fina, vi får alltid ha kvar det vackra!
Är så glad att jag har hela min familj och alla mina vänner hos mig!
Feist!
Som julklapp i julas fick jag av min bror möjligheten att få gå och se henne på Cirkus. Otroligt otroligt bra grej!
Personligen tyker jag att hon är alldeles fantastisk. jag gillar hennes arr på varenda låt och hennes röst, är nog den allra orginellaste jag hört som jag INTE tröttnar på. Ofta så hör jag en röst som verkar vara otroligt bra, och säkert är det, men som jag tröttnar på efter bara några dagar. Men inte Feist, hon håller i hela tiden! Hennes texter matchande musiken är också genialt och ja, hon är en riktigt bra musiker helt enkelt.
Värd att lyssna på!
These are a few of my favorite things
Något som jag inte ens själv förstår ibland. men jag gillar framför allt detta faktum: "Han skrattar tillsammans med dig"
Han gråter med dig, och han skrattar med dig. Högt.
Ett helt nytt år!
Varje gång jag ser dem så blir jag lycklig. För de lyser upp det nya året. På samma sätt som jag alltid tycker det är lite obehagligt med alla fyverkerier och ett helt nytt år så älskar jag känslan av frihet som jag får av att stå och titta på dem. Tillsammans med vänner, riktigt riktigt goda vänner! Det sprudlar av alla möjligheter som ligger framför en.
Nyårs löften 2008:
*jag ska Träffa en bra sygg snäll kille
*Jag ska göra mig av med mina finnar
*Jag ska inte snacka ett dugg skit
*Jag tänker behandla mina vänner så som jag själv vill bli behandlad
*Jag ska vara glad även om jag inte får en moppe i femtonårspresent
Nyårslöften 2009:
*Träffa(altså bli tillsammans med) en riktigt bra och fin kille!
*Hålla Jätte bra kontakt med mina konfavänner!
*Spendera tid med gud
*Inte vara så fixerad vid materiella saker
*Göra saker för almännheten
Nyårslöften 2010:
*Sluta fokusera på killgrejen! Suck,..
*Klara av första året på Rytmus
*Inte äta Godis mellan den 6 januari tills den 9 juni...Ojoj, vi får se hur det går!
*Inte stressa sönder mig,
*Fokusera mer på gud, är ganska så sammankopplat med det första.
Resultat:
*Helt okej, inte prima.
*Jag valde en annan väg men tror det var meningen.
*ABSOLUT INTE!
*Haha...nej.
*nja....inte direkt.
SÅ jag är verkligen inte nöjd med mina förra nyårs löften, får bli bättre iår!
Nyårslöften 2011:
*Inte äta godis mellan den 11 januari och Påsk. tillåtet med fikabröd på söndagar och festliga tillställningar.
*Vänner prioriterade före plugg.
*Ta körkort
*Following the one and only.
ÅR 2011
Ett år som började på Rytmus, avslutades på kulturama, fyllt av Familjen, skola, Molly, Emelie, Martina, Isabell, Elin, Agnes, Agnes, Kajsa, Vitoria, Sofia, cecilia, Helena, Syende, blomplockning, kalas, kort hår, ny kamera, skansen, bröllop, födelsedag, Gotland, bad, skola, höst, vakra färger, mollys födelsedag, musikaler, Säkert!, Håkan, The Ark, julmys, livskraft!
UNDERBART ÅR!
LIVSKRAFT!
Möten, lovsång, livet, vänner, lek, samtal...
Allt som jag inte trodde jag skulle ha lust för att göra, var precis det som jag behövde. Jag trodde inte att jag skulle orka fokusera, inte orka umgås med vänner. Men Gud visste bättre! Han visste att jag behövde träffa mina vänner och vara på en helt trygg plats några dagar. Det är var Livskraft är för mig. En trygg plats.
Gud var nära hela lägret. För den som inte förstår sig på Gud så önskar jag att den personen kunde få vara på precis ett sådant läger som jag varit på. Det har varit helt omtumlande och just nu känner jag mig helt full men samtidigt helt tom. Full på undervisning, fina stunder osv men tom efter saknaden av vännerna som jag alltid vänjer mig så snabbt vid att ha tillhands. Det är så märkligt med den typen av vänner. Vi träffas ungefär fyra gånger per år, annars inte alls. Konstigt värre.
Gud vill ha med just DIG att göra! Hela tiden, det lovar jag! Därför om du på något sätt letar efter någonting i ditt liv, kanske Gud är grejen för dig?
Nåväl, jag är trött, snurrig så det finns inte massvis att säga.
