Jag SKA starta ett café någon dag. Om än bara för en sommaren men det ska ske! Jag ska baka allt det där som jag älskar att baka. Jag ska ha stammiskunder som kommer t mitt fik på eftermiddagen. Det ska vara skön musik och allmänt, ett trevligt ställe.





Mina senaste specialare.

Vart ska jag? Ska jag någonstans? Eller ska jag stanna precis här?

När jag var yngre visste jag oftare vad jag ville. Nu vet jag inte lika väl. Förut visste jag att jag skulle bli musiker. jag vill fortfarande men jag vet inte om jag tar mig dit. Likadant som jag också knappt tvivlade, tvivlar jag desto mer nu. är det vad man lär sig av att bli stor? Att tvivla på det man tror på? I sådana fall vill jag inte bli stor. är det vad som innebär att man blir stor, att börja ställa frågor? Kanske är det så.

Men måste vi börja ställa frågor? Jag tror det. Men vi behöver inte ha som mål att aldrig ha något mål och något säkert heller. I Svergie ska vi vara medelmåttiga, alltså inte ha så starka åsikter. Men dit måste man inte gå. Men för att vara säker på sin sak kan det vara bra att ha prövat det en tid. Prövat och studerat så du verkligen vet vad det är du tror på!

ungefär som källkritik. Det är bara till för granskning så att du vet vad du litar på.

men ändå är det någonting fint med barnatro och barnasinne. Det är ju det vi alla säger. Och det tycker jag också. Jag tycker att det är någonting att värdera. och jag tror att det är vad granskningen är till för. Att återgå till den barnatro där du sätter allt ditt hopp till olika saker och då du vågar hoppas på omöjligheten!

Han finns där. Varenda dag. Han väntar, varenda sekund. han knackar på din dörr, hela hela tiden. Han hoppas på dig. Det finns ingen i hela världen som hoppas så mycket som honom! Han tror på dig! Han tror att du kan göra allt, med hans hjälp! Han ser dig! vart du än är så ser han dig. De stunder som du sitter och inte tror att det finns någon där finns han där. Han älskar dig! Det finns ingen som älskat som honom. Och han älskar dig oavsett. Helt villkorslöskärlek. Men han önskar att du skulle älska honom tillbaka.

Gud ger ljus i min tillvaro. För han lyser upp mitt mörker.

¨
when i was five and you were eight
ninehundredtwentytwo days didn't seam to mean so much
we could play, any day and just as long as we wanted to

and all those years, yes all those years
I've loved you my brother

When I turned ten and you turned thirteen
those ninehundredtwentytwo days mattered much more
no more playing around in the garden
just sream and shout was our way

but all those years, yes all those years
I've loved you my brother

Now I'm seventenn and you're twenty big years
I don't know if the ninehundredtwentytwo days is imporant
and I think something has changed
maybe we'll grow closer during all the coming years

cause all those years, yes all those years
I've loved you my brother

things has changes, back and forward
ninehundredtwentytwo days more or less
but still something has remaind

cause all these years, yes all these years
I've loved you my brother

Om du gillar twister och isglass över lag. Då är det bara att köpa den här. Den är helt underbart god och räcker för evigt. Alltså, verkligen, för evigt. Så köp den. 15;- på pressbyrån.

Gillar att jag gått omkring i ca två veckor och tänkt: åh, vad skönt allting är. Jag kan vara lugn och bara inte plugga. Men sen så inser man en vacker dag att man skjutit upp varenda liten sak som man borde ha gjort. insåg igår att jag visst har två prov denna vecka och en massa inlämningar och "ta igen saker" att göra. Så min söndag har varit att endast plugga och baka en kaka. Kunde inte låta bli att baka helt enkelt!

Nåväl. vi har hyrt midnatt i Paris. Det äger.

vi är fullständigt knäppa.














men jag älskar oss så!

Det finns en plats, dit vi brukade gå
det är så vackert där, nästan som en saga åh

Jag och du brukade gå dit. Vi gick dit på rasterna och eftermiddagarna. Vi var bara med varandra. Vi samalde på glasskärvor i en låda gjord av papper. För vi tyckte att det var så vackert. Du hade med dig godis och klättare alltid högre upp ämn vad jag gjorde. Det var vårat träd.

Jag har inte pratat med dig på tio år. Minns du mig. Jag minns dig. Men jag vet inte om jag vill prata med dig nu, för du är inte den pojken som jag var kär i när jag var liten. och jag är inte den flickan som jag var då. Tänk vad lätt det var då. Vi bara satt där, i vårt träd och pratade.

50-talet

Det gör mig glad på något sätt! Har under de senaste veckorna tittat på en mängd gamla Alice Babs filmer och det är helt fantastiskt! Först och främst är Alice duktigare än de flesta och sen så är ju alla fina kläder där och alla äppelkäcka leenden som gör en varm i hjärtat! Alla är glada och allting slutar lyckligt tillslut. Det gör mig väldigt väldigt glad.

Just nu är allt lite som ett korthus. Ju fler kort som läggs på desto osäkrare är det att det kommer stå kvar. Det kan falla när som helst!

Var med mina vänner igår. Det är helt underbart! Dom är bra! och de får mig att känna mig bra! Plus att jag hade på mig min nya sjömansklänning. Jag var jag igår. Jag var definitivt jag igår. Och det gillar jag mycket!

Vilken lycka att efter en trött och lång dag mötas av en Aerokaka från systern, importerad från England. Helt underbart jue!


en mycket mycket god choklad. tro mig!

there was a girl and she wasn't herself during the cold winter months
there was a girl and she has no smiles when it's cold outside
all she does is singing sappy songs thinking tomorrow never come

but now the birds sings songs again
and her smiles comes rolling in

something 'bout the weather changes her mind
and all her feelings and friends are suddenly left behind
perhaps it's beacuse the frosty snow or just her way to go

but now the birds sings songs again
and her simles comes rolling in

the cold shadow that has been over her was now gone
and she slowly explains saying: I'm just a weather girl
and I belive my season has come

cause now the birds sings songs again
and my smiles comes rolling in

the birds starts singing again
the leaves starts blowing again
the sun starts shining again

the birds starts singing again
the leaves starts blowing again
and I start singing again

cause the birds sings songs again
and I believe, they might be singing for me


Den här låten handlar om hur mycket många, framför allt jag själv, förändras av vilken tid på året det är. Och hur härligt det är med våren efter höst och vinter mörkret.

Varför vill jag aldrig resa bort? knas



eller jo det vill jag ju. fast bara till Paris. Och till London.

Piano. Piano. Piano.

Om jag någonsin sa att det var tråkigt så kan det bara sägas en sak: jag hade helt fel. Jag tyckte det var tungt att sitta och öva vid pianot men nu så kan jag inte sluta när jag väl satt mig ner. Jag vill bara fortsätta spela, fortsätta komponera.

det är något med tonerna i pianot. Någonting som fångar en. de klingar så vackert så att du inte kan sluta lyssna på dem. Och om de flyter blir det som en ström, en ström som aldrig ska sluta. det har fångat mig totalt! Kan luta mig fram emot pianot och bara lyssna in varenda ton, höra varenda klang och försöka se vad som låter vackrast tillsammans. Men det är svårt för det mesta låter vackert på piano.

Håller på att lära mig ett av mina favoritstycken från Amelie från Montematre och det går helt okej. Lyssna på spotify!

"finns det något bättre än en promenad i stockholm med en god vän?
Det skulle vara en promenad med två goda vänner"

I have a dream, a song to sing
To help me cope with anything
If you see the wonder of a fairy tale
You can take the future even if you fail
I believe in angels
Something good in everything I see
I believe in angels
When I know the time is right for me
I'll cross the stream, I have a dream

de enklaste orden inneåller något så mycket mer än bara enkla ord. De innehåller ett helt liv. "I have a dream, a song to sing, to help me cope with anything."